2010

Nu kommer den. 2010 årskrönikan.

Året började som vanligt på nyårsdagen med den sedvanliga baksmällan, som sagt var året hade kunnat börja bättre. Men jag härdade ut och hann fylla år också i början av året. 2010 var året som jag blev 28 år. Lite närmare 30 men ändå en bit kvar. Om jag inte minns fel så avlöstes hela början av året av en massa födelsedagskalas.

Min bil gick igenom besiktningen, hur det gick till med spruckna bromsskivor och en handbroms som bara tog på ett hjul har jag ingen aning om. Men jag gillar gubbarna på Bilprovningen i Hallsberg.

Här nånstans fick jag reda på att storasyster äntligen skulle gifta sig efter att ha varit förlovad i ca 100 år. Jag började med att jogga och göra situps, för jag har alltid sagt att när hon gifter sig ska jag vara tärna och smal om magen. Men det sket sig rejält. Hon hade två preggo-tärnor.

I februari nån gång så drog hanen till Thailand på konferens. Vad han egentligen gjorde där vill jag inte veta. Men jag ville att han skulle ha med sig en bebis hem till mig men det fick jag ingen. Denna månad var vi även hundvakt till Mythos. Av nån anledning så kom det skitmycket snö just då.

Under påskhelgen så förbrukade jag nikotin för sista gången under detta år. Anledningen till det var en misstänkt graviditet. Den misstänkta graviditeten var inte misstänkt så länge. Den 7 april gjordes det ett test som bevisade att jag var preggo. Sen var det en lång väntan innan man ville avslöja något för omvärlden.

För att inte folk skulle misstänka för mycket så pimplade jag alkoholfritt vin för fulla muggar när Daniel fyllde år. Ändå så misstänkte en del att det var något på gång.

Den 23 maj så bjöd vi in våra föräldrar för att berätta att vi skulle ha barn. Det var mycket uppskattat av dom.

Den 3 juni blev det känt för resten av världen att vi skulle ha barn. Kan ju säga att mina kollegor på Gyllene Måsen hade bara gått och väntat på att det skulle bli officiellt, nu slapp de skvallra om det.

Under hela sommaren så väntade vi på jobbet att det skulle bli en personalfest. Men det blev ingen förrän i december. Mycket snack var det om den under sommaren och många var besvikna.

Semester hann jag ha också och det var välbehövligt. Jag hade storslagna planer om att måla om köksmöblerna. Men jag var preggo-trött. Men en tripp till Länsmansgården i Sunne med Daniel blev det ialf. Där blev det också en kanotfärd. Den första i hela mitt liv. Jag var glad att jag kom levandes därifrån. Paddla kanot är inte riktigt min grej.

Under hösten blev det jobb, jobb och åter jobb. Väntade även på besked om havandeskapspenning. Men något sådant fick jag inte och när jag ringde upp FK så hade ärendet varit färdigt ett bra tag. Tyvärr så blev det ett avslag. Även min överklagan fick avslag.

Helgen 23-24 oktober spenderade jag och Daniel i Hufvudstaden. Vi utnyttjade hans present från mig. Vi var och såg musikalen We Will Rock You. Sen att Daniel fick betala för tågbiljetterna och andra omkostnader därborta väljer jag att bortse från.

Den 8 november besöktes Ullared med Daniel, mamma och svärmor. Mamma var den som handlade mest.

Den 11 november jobbade jag min sista dag på Gyllene Måsen, eller inte den absoluta sista, men den sista på ett bra tag. Sen hade jag några lugna veckor som jag bakade, spelade Taipei och bara hade tråkigt. Vilket jag nu är glad för att jag hade. Jag sov mycket också. Det är ju en bristvara numera.

Vi var sen också hundvakt igen. No commento om det.

Den 3 december var det dags för personalfest. Jag svor lite för stunden att jag var preggo. Men festen var inte så rolig så det gjorde inte så mycket. Däremot så blev jag utsedd till Årets skiftledare och det var på tiden även fast jag inte hade några förhoppningar om att bli det.

Den 12 december satte mina värkar igång och den 13 december kl 11.07 blev jag mamma och Daniel pappa. Efter det har just ingenting varit sig likt. Speciellt inte nattsömnen, att nattamma är ju inte det roligaste man har gjort. Men det hade kunnat vara värre.

Jul firades med skinka, Kalle Anka, julklappar och lite glögg.

Om 2009 var besvikelsens år, dvs det året jag inte blev gravid och inte blev årets skiftledare så blev 2010 lite av en revansch. Hur 2011 kommer att bli vågar jag inte ens spekulera i. Det kan verkligen sluta precis hur som helst. Men jag vet att jag inte kommer bli gravid eller årets skiftledare. Eller gravid vet man aldrig, men inget jag kommer jobba aktivt med ialf.

Nu ska jag väcka det lilla barnet för att maratonamma hela kvällen.